Vänsterpartiets historia....
Vänsterpartiet är riksdagens näst minsta parti. Inför valet 2010 vill partiet regera tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Här är en kort bakgrund till partiet.
DN Teman i artikeln
Valet 2010
- Relaterad Webb-TV
-
Åkesson: Bara räknat fel på några hundra miljoner
2010-09-14 04:00
-
Peter Eriksson: Vi borde räknat annorlunda
2010-09-12 04:00
-
”Skattesänkningar ska skapa en drivkraft att jobba”
2010-09-10 04:00
-
Lars Ohly: Pappor ska vara hemma mer
2010-09-08 09:18
-
Hägglund: Därför kan jag acceptera en minoritetsregering
2010-09-07 14:00
- Se mer webb-tv
- Mona Sahlin: Vi vänder oss till C om SD kommer in
- Maud Olofsson: ”Kvinnor tjänar inte på utbildning”
- Se Jan Björklund i DN:s partiledarintervju
- Se DN:s bildspel från Almedalen
- ”Vi skojar om allvarliga saker”
- Senaste nyheterna
- I kväll debatterar SD, FI och PP i SVT
- Jimmie Åkesson möttes av burop
- Upphovsrätten en politisk vattendelare
- Svenskarna måste jobba mer
- Klyftan mellan Sahlin och Reinfeldt vidgas
- S åter största parti i ny mätning
- Lika men ändå olika – så vill de att skolan ska vara
- SD-topp får stanna i partiet
- Gamla gardet stöttar i valspurten
- Ohly friade i tv-utfrågningen
- Partitestet 2010
- Kolla var du står inför valet
- Riksdagskollen
- Det här är Riksdagskollen
- Riksdagskollen: Vad tycker du?
- Så funkar personvalet
- Så funkar riksdagen
- Så stiftas en svensk lag
- Riksdagen från A till Ö
- Valfläskkollen
- Är miljonären en pensionär?
- Svenskarna inte så rädda som SD tror
- ”Hälften av alla unga har visstidskontrakt”
- LO:s angrepp nästan korrekt
- Sjukfrånvaron går ner
- Valfrågorna
- Fler arbetslösa efter fyra år med Reinfeldt
- DN möter partiledarna
- ”Partierna måste samtala med oss”
- Ohly håller hårt på att föräldrar ska dela lika
- Hägglund: ”Jag tror att vi kan föra vår politik också i en minoritetsregering”
- Sahlin tvekar inte att be mittenpartierna om stöd
- ”Högutbildade kvinnor har alldeles för låga löner”
- Reinfeldt fajtas gärna på motståndarnas planhalva
- Liberalen som vill se frihet under ansvar
- Ingen gröngöling i partipolitiken
- Jämställdhet
- Så ska S få fler ”lattepappor”
- Herraväldet i bolagen - artikelserie på DN.se
- Mångfald i styrelser bra för lönsamheten
- Rätt frågor gav fler kvinnor i styrelsen
- Norsk kvotering gav höjd kompetens
- Nätpolitik
- Varning för läckande datalagring
- Enkät: Så tycker partierna om datalagringen
- Politiskt spel om din integritet på nätet
- Snabbguide: Vad är datalagringsdirektivet?
- Polisen vill kunna spåra dig på nätet
- Opinionsmätningar
- Alliansen är i majoritet
- Egen majoritet för alliansen i nya mätningar
- Fortsatt medvind för Alliansen
- Enkäter med partierna
- Så tycker partierna om upphovsrätten
- Valfrågorna som partierna satsar på
- Partiguider
- Centerpartiet – historia och ideologi
- Miljöpartiet – historia och ideologi
- Kristdemokraterna – historia och ideologi
- Moderaterna – historia och ideologi
- Socialdemokraterna – historia och ideologi
- Folkpartiet – historia och ideologi
- Bakgrund
- Läs DN:s intervjuer med partiledarna
- Rödgröna löften i valet 2010
- Partiledarna talar ut om sina ideologier
- Dokument: De rödgrönas EU-politik
- Nättester får osäkra unga att välja Centern
- Miljöintresset väcktes under stjärnorna
- Det här är blockens vallöften
- ”Min uppgift att göra politiken personlig”
- Personvalet splittrar statsvetarna
- Unga M-kvinnor snabbt på väg uppåt
- Analyser
- ”Svårt för Reinfeldt få stöd för skattelinje”
- Ohly öppnar för angrepp om pappamånader
- ”Varje minoritetsregering riskerar att gå på pumpen i riksdagen”
HISTORIK
1917 startades Sveriges socialdemokratiska vänsterparti (SSV) efter en utbrytning ur Socialdemokraterna. Partiet splittrades fyra år senare och det största partiet blev SKP, Sveriges kommunistiska parti. Vid flera tillfällen under historien har delar av partiet brutit sig ur och bildat andra mindre partier. Namnet har också ändrats till Vänsterpartiet kommunisterna och slutligen 1990 till bara Vänsterpartiet.
Namnbytet, ett år efter Berlinmurens fall, illustrerar också partiets rörelse från traditionellt kommunistiskt parti till ett allmänt vänsterparti. Efter en intensiv debatt om partiets framtid efter kommunismens kollaps i Östeuropa, profilerade sig Vänsterpartiet med sin kritik mot EU och sitt motstånd mot de kraftiga nedskärningarna i den offentliga sektorn under 1990-talet.
Gudrun Schyman, som 1993 tog över efter Lars Werner, var en populär partiledare som lyfte partiet. I början av 2003 avslöjades att hon gjort olagliga avdrag i sin deklaration. Hon tvingades avgå och ersattes tillfälligt av Ulla Hoffman innan Lars Ohly utsågs till partiledare 2004. Han möttes av reaktioner när han fortsatte kalla sig ”kommunist” tills han offentligt lovade att sluta använda ordet.
Vänsterpartiet har haft ett stabilt opinionsstöd i 90 år. Stödet för partiet har oftast legat kring 5-7 procent av väljarna. Sitt särklassigt bästa resultat fick partiet 1998 under ledning av Gudrun Schyman då Vänsterpartiet fick 12 procent av rösterna i riksdagsvalet. I EU-valen har partiet också gjord mycket bra ifrån sig. Högsta resultatet kom 1999 med 15,8 procent av rösterna.
IDEOLOGI OCH POLITIK
Vänsterpartiet strävar efter ett klasslöst samhälle. Det är det mest vänsterradikala av partierna i riksdagen. Partiet kallade sig kommunistiskt fram till Berlinmurens fall, men efter förnyelsen av partiet under 1990-talet står partiet nu för en reformistisk socialistisk politik med framför allt två ideologiska grundpelare: socialismen och feminismen.
Utjämning av ekonomiska klyftor i samhället och upprätthållande av en stor välfärdsstat genom höga skatter är viktigt. I grunden bygger det på en misstro mot kapitalismen: staten är bättre än marknaden på att organisera samhället och fördela resurser. Istället ska exempelvis anställda i högre grad bestämma över utvecklingen i företagen. Partiet är också mycket profilerat som EU-, USA- och Israel-kritiskt i utrikespolitiken.
Partiet har fått ett starkare inflytande i svensk politik genom åren, i takt med att partiet lämnat sitt kommunistiska förflutna. Från att på 1940-talet varit det enda parti som inte suttit med i samlingsregeringen har samarbetet med Socialdemokraterna vuxit. Sedan 1998 blev samarbetet med Socialdemokraterna allt mer organiserat, men partiet har aldrig suttit i regeringen. Inför valet 2010 har dock V tillsammans med S och MP ingått ett samarbete ”De rödgröna” med målet att vinna valet och bilda regering tillsammans.
Partistöd: Vänsterpartiet har de senaste två åren fått drygt 32 miljoner i partistöd.
Antal riksdagsledamöter: 22. På Riksdagskollen på DN.se kan du se vilka de är.
Antal ledamöter i EU-parlamentet: 1
VIKTIGA PERSONER
Partiordförande Lars Ohly
Föddes 1957 i Spånga, Stockholm. Sambo.
Han engagerade sig först politiskt i Folkpartiet men vände sig sedan vänsterut. 1978 gick han med i Kommunistisk ungdom och året efter i Vänsterpartiet kommunisterna. Efter gymnasiet började Lars Ohly arbeta som spärrvakt och senare tågmästare, ett yrke han hade i 18 år innan han 1994 blev partisekretare i Vänsterpartiet. Då hade han en lång bakgrund som fackligt aktiv bakom sig. Han har också suttit i kommunfullmäktige i Stockholm och varit riksdagsledamot sedan 1998.
I februari 2004 valdes han till ordförande i Vänsterpartiet. På kongressen 2008 omvaldes han för tredje gången som ordförande med 203 röster av 224.
Lars Ohly är mycket intresserad av fotboll och är en trogen Djurgårdare.
Gudrun Schyman
Föddes 1948 i Täby i Stockholm. Bor utanför Simrishamn, gift.
Har arbetat på kontor och som socialarbetare. Blev 1977 medlem i dåvarande VPK (Vänsterpartiet Kommunisterna), invald i styrelsen 1981 och 1988 i riksdagen.
I januari 1993 valdes Schyman till Vänsterpartiets nya partiledare. 1996 gick hon offentligt ut med sin alkoholism i en tv-intervju, varpå hon skrev in sig på behandlingshem. Efter ett återfall tog hon 1997 ledigt från politiken, redan 1998 omvaldes hon som partiledare. Samma år ledde hon vänsterpartiet till ett historiskt väljarstöd på 12 procent.
Schyman avgick som partiledare 2003 och lämnade året därpå partiet. År 2005 presenterades hon som en av styrelsemedlemmarna i nybildade Feministiskt initiativ.
Partisekreterare: Anki Ahlsten
Olof Wijnbladh
Jenny Stiernstedt